Skulle det vara nyttigt att sluta drömma och börja leva i nuet och det som existerar nu eller vore det tragiskt att lägga undan drömmarna? 
Kan inte bestämma mig. 




Drömmen just nu är att någon hämtar upp mig i en bil och tar mig bort från landet och bara åka runt i världen. 
Ta sig till Paris, Montmartre, för att dricka vin mitt på dagen medan fransk poesi flödar ohämmat. 
Åka vidare genom Skottland och måla av alla landskap, stanna till i små byar för att dricka te. 
Hitta en båt som tar en över ishaven, se albinovalar och dansa på däcket när det är kolsvart ute och det som lyser upp är isberg och stjärnor. 
Hoppa på tåget och se landskapen sväva förbi. Somna några minuter och vakna upp i Alaska, gå ut och gå vilse, höra kvistar krossas under stövlarna i skogen och känna regnet bränna huden.
Vidare mot Nya Zeeland, ta sin ryggsäck och tält och bara a n d a s. 

Det är sån klishé att vilja roadtrippa och backpacka men jag kan inte hjälpa det. Jag måste bort. 
Vakna upp och känna att man inte är bunden till något. Vara en del av världen, naturen.