Ansökningssammanbrottsnällahjälpmig
Har blivit ett spöke av all stress inför _life_ , det vill säga ansökningar som stänger inom en vecka. Planerar in plan b ifall konstfack skrattar åt en bara vilket blir sommarbajsjobba och sen vara i berlin ett tag kanske? Börjar sista minuten slänga om verken och skriver utan självinsikt (VART ÄR DEN NÅGONSTANS). Det känns helt enkelt jobbigt just nu.
Work work work. Små granar i keramiken som kan vandra sig långt bort. En skog vilse bland allt annat. Påbörjat en stock som också ska få armar. Log lady moving on och blir ett med stocken? Eller det hon menade på hela tiden. SPIRITS GETS TRAPPED IN WOOD.
Kanske blev the log lady herself. Ny generation. Trivs iallafall VÄLDIGT bra med den i famnen
1.2.3 Från ful konstig penispåle (im sorry) till något barkigt. Och nu ska händerna fästas!!!
Kan ni se mitt bås? För jag kan typ inte det. HAR INGEN plats där och blir bara värre varje dag. Kan inte städa. Och det där är bara en liten del.......... har ju spridit ut mig över hela golvet och amputerade av "stammen" på rotvältan imorse så ligger träddelar överallt. Kaotiskt i huvuduet kaotiskt i ataljen. + ett litet mosslandskap jag gör.
Men somsagt: FÖR MYCKET stress och så blir ett spöke igen.
HEJDå.
HEJDå.